En dröm om kärleken.

I förra veckan slet vi ordentligt med att få klart en stor uppgift i skolan. Under två dagar skulle vi planera, budgetera, exponera och tillverka minst fyra brudarbeten som sedan skulle in i exponeringen och bedömas av lärare och klasskamrater. Tema för brudexponeringen fick vi välja själva men det blir alltid begränsat då vi måste arbeta utifrån den rekvisita som finns på skolan.

Mitt tema tog avstamp i ett brasilianskt bröllop som jag sett och inspirerats av här. Jag gillar glasvaser i olika kulörer, enstaka blommor i flaskor utplacerade på borden, pom poms i taket och fiffiga bordsplaceringslappar i vackert papper. Mary Poppins-paraply och matta pastellfärgade klänningar, såpbubblor till inmarschen och solnedgång från paradiset. Hade jag fått välja själv hade jag lätt kunnat tänka mig en svensk variant (eller brasiliansk för den delen!) så det fick bli min utgångspunkt inför skoluppgiften.

”När jag drömmer handlar det nästan alltid om det där lilla sommarhuset på den där platsen som
jag inte vet om än men som jag och hjärtat verkar längta efter. Omgiven av mystiska gläntor och
dimhöljda sommarängar ligger det lilla huset och på verandans högra del hänger kulörta lyktor
och vajar i vinden, skenet gör allas själ till en varmare plats att krypa tillbaka in i.
I stugan finns samlade saker från min kära mormor och när jag ser tvättbaljan minns jag hur
mormor tvättade mitt hår om kvällarna och sedan flätade det i ordningssamma mommoflätor så
att håret blev alldeles lockigt när jag vaknade. Om jag sluter ögonen är jag vips i det lilla huset igen
och där är han som jag älskar så mycket. Han som frågat om jag vill dela resten av mitt liv med honom
står där i rummet med spetsdukar, precis på den plats där jag sa ja. Ja.
Mitt i drömmen vimsar mina yrsliga vänner in och vill skåla och säga fina saker och ge mig blommor
som jag kan kasta över axeln så att någon annan kan fånga dem och få exakt lika mycket himmelsk
och sagolik tur som jag har haft.

Om jag sluter ögonen så är jag där igen.
Vad ser du när du drömmer?”

”Kom, kasta dig ut i höstluften med mig så ska vi dela hela livet med varandra”

Det är så härligt att gå i solen, solen…

Sommaren är tillbaka, solen är här och praktiken är påbörjad igen. Falköga har hunnit vara hemma och vi har varit på bröllop i Gbg och vi har sett True Blood och ätit hinkvis med turkisk yoghurt som vi ringlat honung över. Min syster har flyttat till Värmland och börjat jobba och våra älskade föräldrar åkte tappert på roadtrip med flyttlass på släp och hamnade i Oslo innan de åkte hem igen. Min bästa Katrin har flyttat tillbaka hem till Sverige. Begonian blommar, projektarbetet fick mycket väl godkänt och jag har värsta bästa lusten att starta eget. Falköga har åkt tillbaka till Chamonix och om en vecka åker jag till Kiruna men idag är sommaren tillbaka och solen lyser och det är Malmöfestival.

Festival!

första spelningen: Jonathan Johansson
ack så vackert det var när han körde
”aldrig ensam, alltid ensam”. vilken nostalgi.

Kraftwerk var också där (Fredrik & Johan)

Festival är vårt val!

Peppi på Blomstrande Design

ett hjärta till ett hjärta

det är så härligt att gå i solen, solen, solen…

Tärnbukett 1:2

Eftersom förra veckans brudpyssel fick oss floriststudenter att vrida oss i pysselångest återstod en del moment, som vi sparade till denna vecka. I onsdags och igår knåpade vi med corsage och hårdiadem och armband och ännu fler corsage.

Småpyssel, småpyssel, småpyssel…

På eftermiddagen påbörjade vi förberedelserna för en tärnbukett. Allt material ska stiftas och det innebär att det (för den ovana) tar en herrans tid innan man kommer igång. Således förberedde vi material på eftermiddagen och nu ligger nästan allting, floratejpat och klart, och väntar på oss i skolan. Jippie! Vi ska bara skriva växt- och botanikprov först.

Allt material är uppstiftat och klart, nu ska det 
bara bli en fin bukett av det också.. 

Ännu en dag i paradiset

Tid. Minuter och sekunder som blir till timmar som blir till dagar och månader och år. Vips är man 31 och vuxen. Människor runtomkring lägger till och drar av, genom andra får jag en slags uppfattning om var jag befinner mig. Inga svar men kanske ledtrådar.

Sedan sist har jag (utan omskrivningar) fyllt år, gästats av min gamla vän E, missat lördagsyogan, lagat vitlöksstinna lunchlådor och sedan kommit på att tandläkarbesök väntar, lagat cykeln, tvättat kläder, exponerat skyltfönster, druckit öl på lokal, öppnat paket (åh vilka fina paket!), prövat på att göra brudbuketter, varit på bio, pratat i telefon och lagt mig alldeles för sent om kvällarna.

Ingen rast ingen ro men det är gott att leva.

Blommor från Mamma & Pappa på fölsedagen! ❤

Tårtkalas och paket från E på torsdag

FredagsExpo på Ingvar Strands..

..och lördagspromenad till havet!

På måndag fick vi göra handbundna brudbuketter..

..och brudbuketter i hållare. Jag gjorde precis som 
fröken INTE sa, ”en halv fotboll”.  

(Det fick bli ett litet axplock av iPhonebilder från veckan som gått (en salig blandning), redigering av bilder har inte lyckats kvala in på listan av saker jag tagit itu med. Än.)

 

Lättare sagt än gjort

Precis som i förra veckan så har vi kört igång med full gas även denna. I förrgår repeterade vi ”luftiga spiralbundna buketter med tydligt inre rum” och det kändes i handen att det gått några dagar sen sist. Kanske var det helgens vitaminkick som gjorde att jag fick till buketten någorlunda, det kändes bra och kul och på kvällen somnade jag med en bra känsla i kroppen. Igår övade vi på att göra ”höga asymmetriska buketter och bordsdekorationer” och det var en hel del suckar i klassrummet. Asymmetri är roligt och det blir en helt annan utmaning än en klassisk symmetrisk bukett exempelvis, men i detta fall var det desto svårare att få till ett värdigt binderi/dekoration då materialet kändes mindre i omfång liksom. Dessutom var det sjukt svårt att få pinnar och toppblommor att stå RAKT.

Efter sista dekorationen fick vi i uppgift att skissa av vår skapelse. Alla satt och skrattade och jämrade sig över hur skissteknik INTE fanns i deras kunskapsregister och utan att säga så mycket mer om min bild så lämnar jag det där. Inga bilder kommer.